I helgen har jag och Viktor varit på tävlingslydnadskurs för Fanny och Thomas i Göteborg. Det var både roligt och nyttigt. Teori och demonstrationer av deras sätt att tänka och träna hund gav mig en hel del nya tankar och insikter. Även om ingenting var helt nytt gav det utan tvivel ökad förståelse för vad jag håller på med att höra saker sägas på ett annat sätt. Som vanligt kände jag dock att teorin har jag hyfsad koll på – det är mina praktiska färdigheter som brister. Där har jag har mycket kvar att lära mig!
Några av mina reflektioner och insikter:
Grunderna, alla de där de små detaljerna, framför allt runt belöningarna, är så otroligt viktiga, och det lönar sig verkligen att lägga tid på dem. Jag har den senaste tiden känt mig en aning nedslagen när jag upptäckt att vissa verkligt grundläggande saker helt enkelt inte fungerar, eller inte fungerar i situationer där jag behöver dem. Att behöva gå tillbaka och träna på sådant innan jag ens kan börja träna det första lilla delbeteendet i min träningsplan för ett moment eller hinder har känts så nedslående, som om jag har missat det viktigaste och inte kommit någonstans överhuvudtaget. Men jag inser att jag inte ska se det så, för belöningsutveckling och annan träning på ”förutsättningarna” har så stor betydelse och kan göra den mer ”avancerade” träningen så mycket mer effektiv.
Fanny visade en påbörjad lista med ”grundgrundfärdigheter”, efter en i mina öron helt onödig nördvarning (beror möjligen på att jag själv är en nörd :-), där just sådana riktigt grundläggande saker fanns på pränt. Sådant som man kanske många gånger tar för givet, och för all del många duktiga hundtränare lär sina hundar utan att egentligen tänka på det. Men för hunden är det ju nödvändigtvis ingen självklarhet att komma tillbaka med en kastad boll, hålla ett rejält grepp och lägga vikten bakåt vid dragkamp eller lägga/släppa ett föremål i handen, för att ta några exempel. Men allt detta är beteenden som kan tränas efter precis samma principer som mer direkta tävlingsbeteenden. Det är trösterikt!
Pi går fritt följ med ”lydnadsmatte” Fanny.
Pi ger ”jakthusse” Thomas en puss.
När det kom till den praktiska träningen så provade jag mot slutet av helgen att under Thomas ledning utveckla Viktors läggande till ett riktigt läggande under gång. Jag har tidigare tränat en del på lägganden under baklänges marsch, både frivilligt och på signal, men jag har inte tyckt att jag kommit tillräckligt långt med fria följet för att kunna göra det vid sidan på ”tävlingsmässigt” vis. Men när jag nu provade så kunde jag konstatera att jo, visst var han mogen för det, och det har han nog i själva verket varit ett tag. Samtidigt som det gav mig insikten att jag faktiskt behöver gå framåt i träningen, sätta ihop delmoment som mer liknar det slutliga målet, så var det en liten kick att se hur förhållandevis snabbt och enkelt det gick. Det kändes som om allt det här tragglandet med detaljer ändå har gett resultat. Nu ska jag bara få lite bättre fason på uppsättandena också, så kan jag snart baklängeskedja hela momentet!
Andra saker som jag tränade var fritt följ framåt (där jag fick bekräftelse på att Viktors position, som jag tycker känns bra, också ser bra ut) och ingångar, där jag fick en del tips och tankar om hur jag ska göra för att öka frekvensen av de korrekta ingångarna bland de ganska många som blir antingen sneda (med baken inåt) eller för långt ifrån, eller både och. Där handlar det nog mest om att jag är selektiv, och att jag övar upp min förmåga att ta snabba (och rätta) beslut.
Som alltid har det också varit väldigt lärorikt att se på när andra tränar. Av demonstrationer och andras träning har jag bland annat fått bra tips om apportering, självbehärskning, inkallning med ställande och rutan.
Natten mellan kursdagarna övernattade vi hos AK, som generöst gav sovplats åt inte mindre än fyra trötta men ivriga hundtränare med hundar. Efter tacomiddag trängde både folk och fä ihop sig i soffan framför melodifestivalen, och det gick förvånansvärt bra med alla hundarna. Kråka löpte och hade nog gärna låtit Viktor bli far till sina valpar (nu hade han förstås ingen direkt konkurrens om den saken – husets egen son Bacillen saknar kulor och resten av hundarna var tikar). Men det var inga som helst problem att ha Viktor i samma hus och även rum som en höglöpande tik. Det hade jag inte förväntat mig heller, men det var ändå skönt att se att det fungerade så väl.
På natten fick han dock, efter att ha sovit lugnt i sin bur i flera timmar, ett anfall av osäkerhet mot något obestämbart i rummet, som han låg och morrade på. Jag testade med att täcka över buren bättre, men han blev bara tyst en liten stund, sedan var det samma visa igen. Till slut gav jag upp och lät honom komma ut, och ihoprullad tätt intill mig på madrassen kunde han äntligen få ro i kroppen. En natt efter detta, då vi sov hemma hos mina föräldrar, har han varit orolig på samma sätt, då utan att vara instängd i buren. Han har en tendens att fixera sig vid väskor och andra halvstora saker, särskilt om de rör på sig eller prasslar (den andra natten hade Kasper rullat ihop sig ovanpå en väska). Vi har tränat en del på att ”skapa ljud” och ”skapa rörelse”, men där behöver jag nog lägga ner mer tid, och särskilt när det gäller väskor och saker som prasslar. Det är märkligt det där med rädslor – Viktor är lite känslig när det gäller vissa saker som just prassel och saker som sticker ut eller (snabbt eller långsamt) ändrar form/rör sig, men skrammel verkar han inte tycka är lika farligt, och när det gäller skott och fyrverkerier är han fullständigt oberörd (tack och lov).
På söndagmorgonen gick vi en promenad i skogen med de andra övernattarna, och Viktor hade fullt schå med att hålla ordning på tjejerna Pejla, Kiwi och Riva. Det var lite synd att jag inte hade med mig kameran då.
Sammanfattningsvis så har jag nu fått massor av inspiration att gå vidare med lydnadsträningen, så att vi förhoppningsvis senare i år (innan halvårsskiftet känns lite orealistiskt, men vi får se) kan starta i lydnadsklass I.
AK, Lina och Madelen har också bloggat om och lagt ut bilder från helgen.
